I FN:s Allmänna Förklaring om de mänskliga rättigheterna står det i artikel 13: “Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.” Men hur ser det ut egentligen i världen? Människor som lever i förtryck och förföljelse har inte alltid möjligt att lämna sitt land eller chansen att kunna återvända .

Nordkorea – landet som är svårt att lämna

Folket i Nordkorea lever under ett fruktansvärt förtryck och människorna försöker att fly för att slippa leva i diktaturen. Landet försöker visa upp en påhittat charad om att Nordkorea skulle vara det bästa landet att bo i, men vi vet sanningen. Runt om i landet finns fångläger där människor arbetar och lever tills de slutligen dör av antingen tortyr eller svält. Många försöker att fly landet men det blir svårare då gränserna är mer bevakade än någonsin av militären. Men det finns solskenshistorier med människor som faktiskt lyckas med sitt flyktförsök och får chansen att bo i grannlandet Sydkorea.

Inresa och utresa

I ett land med krig eller någon form av konflikt är det svårare för invånare att lämna, men också för utomstående att få resa in. Gränserna är hårdare bevakade och människor blir även av med sina pass när de försöker fly från till exempel fallande bomber. Landet Kuba har i många år haft hårda restriktioner på resor både ut och in i landet men Kuba är i en förändringens tid och är nu mer öppna till omvärlden.

Turism

Är turismen ohållbar i vissa delar av världen? Är det ok att resa till exempelvis Burma med sin väpnade konflikt eller till Thailand med sin utbreda sexturism? En svår fråga men jag tycker att som resenär ska man göra det som känns rätt, och det viktigaste man kan göra som turist är att ta sitt ansvar genom att vara påläst om landet och vad som faktiskt sker där. Som resenär upplever man så mycket och får se hur andra människor lever, så ta till dig det du ser och sprid det vidare.